Fredag 6 maj till Söndag 8 maj håller nätverket Omställning Underifrån en nätverksträff i Njurunda. Under helgen kommer praktiska övningar som att stängsla skogsbete varvas med samtal och kunskapsutbyte. Samtal under helgen kommer beröra teman som Omställning i staden och på landsbygden. Tillsammans formar vi världen vi lever i och därför behöver vi samhällsvisioner bortom det system vi har idag, att drömma om och kämpa för.

Nätverket Omställning underifrån handlar om rörelsen från en ohållbar utveckling mot större sociala klyftor och ekonomisk rovdrift på människor och miljö, till en tillvaro som är socialt och ekologiskt hållbar på riktigt. Omställning Underifrån strävar efter att kombinera motstånd mot den rådande ordningen med byggandet av praktiska alternativ i vår vardag idag.

Träffen är självorganiserad och du som deltar förväntas bidra efter förmåga med det praktiska arbete som behövs för att träffen ska kunna bli av.

Anmälan på: https://forms.gle/mDBDRYdVjW6wutK38

Program

Plats: Folkets Hus i Njurunda

Fredag 6 maj

ca 10-15

Tjuvstart – För den som kan komma tidigare finns möjlighet till besök på en liten getgård, häng med killingar och praktiskt arbete med stängsling av skogsbete.

17 – 21 

Välkomstsamling med middag – Vi hälsar välkomna och lär känna varandra. Kort presentation av helgen, nätverken Omställning Njurunda och Omställning underifrån samt FOBO Sundsvall.

ca 19

Ett halvår med matvärn – Matvärnsrörelsen har pågått ett halvår nu och fått stor spridning. Vi pratar om idén bakom matvärn och samförsörjning samt diskuterar exempel och egna erfarenheter. Vad har vi lärt oss hittills? Hur kan vi ta samförsörjningstanken vidare? 

Lördag 7 maj 

9:00 

Uppstart  – Samling på folkets hus och samtal om programmet samt våra förväntningar på helgen.

10:30  

Studiebesök alternativ 1  – Stadsodlingar i Timrå och Sundsvall

Studiebesök alternativ 2 – Tillsammansodlingen Mjösund, Njurunda 

ca 16

Middag

17:00 – sent

Visioner om en fullständig omställning – Vi fördjupar oss i exempel på andra samhällsmodeller och pratar stora visioner. Till hjälp har vi en medlem i Rojavakommitteerna som kommer upp för att berätta om det revolutionära projektet i Rojava, Kurdistan; samt David från Omställning underifrån som kommer prata om ZAD i Nantes, Frankrike – ett territorium som befriats från staten i protest mot ett planerat flygplatsbygge. Vad är det vi strävar efter när vi pratar om omställning? Hur kan ett helt omställt samhälle se ut? Vilka visioner är det som driver oss och vilka förutsättningar har vi för att förverkliga dem? 

Det kommer finnas lättare mat och dryck och planen är att fortsätta samtalet under mer informella former kvällen ut.

Söndag 8 maj 

9:30 

Frukost med David Bennet, ordförande i Omställningsnätverket  – Vi träffar omställningsnätvkerkets ordförande David Bennet för ett kamratligt samtal om skillnader och likheter mellan våra respektive nätverk. Hur ser vi på omställning som en inre process och/eller social rörelse? Vad menar vi med ett omställt samhälle? Hur organiserar vi oss och hur hänger det ihop med vilket samhälle vi vill ha? Vilka krafter kan vi samarbeta med och stötta och vilka vill vi inte ha att göra med? Hur kan vi samarbeta och stötta varandra? 

11:00

Diskussion i nätverket Omställning underifrån – Vi avslutar helgen med ett samtal om vårt eget nätverk. Hur har organiseringen fungerat mellan förra träffen och den här ? Hur går vi vidare efter detta och vilka praktiker vill vi satsa på? Behöver vi slå fast några mer konkreta gemensamma mål, tid för kommande möten, etc? 

13:00 

Lunch och avslut –  Vi käkar ihop och hjälps åt med städning av lokalen!

Det går att delta i hela helgen eller i enskilda delar. Fika och mat ingår i deltagaravgiften men finns också att köpa för en billig penning.

Träffen är självorganiserad och alla förväntas bidra efter förmåga med det praktiska arbete som behövs för att träffen ska bli av. 

Kostnad: 300 kr för hela helgen, eller 200 kr för studerande/arbetslös (har du inte möjlighet att betala så hör av dig så löser vi det).

Anmälan: https://forms.gle/mDBDRYdVjW6wutK38

Med stöd av FOBO Sundsvall, Studiefrämjandet Sundsvall, Sundsvalls LS av SAC och Sundsvalls kommun.

eller – måste omställningen ske på landsbygden

Idag avslutas konferensen COP26. Bilder på sovande ledare kombinerats med bilder av demonstrationer som samlat tusentals deltagare i Glasgow och i städer världen över. De klimatrelaterade eftergifter från politiker och företagsledare som skett har sin orsak i det tryck som skapats av sociala rörelser och en långsamt skiftande opinion. Att t.ex. storföretag som Scania kräver ett högre koldioxidpris är ett tecken på just en sådan förändrad opinion.

Den rådande ordningen bygger på en kapitalistisk ekonomi som fått ett friare spelrum sedan 1970-1980 talet. Kapitalismen bygger i sin tur på maximal tillväxt vilket inte går att förena med ekologisk degradering. Det handlar inte bara om global uppvärmning utan om en mer allomfattande urholkning av förutsättningarna för liv på planeten. I värsta fall skapas en motsättning mellan omsorgen för det globala klimatet och den lokala miljön i närområdet. Inte minst nykonservativa idéer om hållbar tillväxt genom en utbyggd kärnkraft (uran har aldrig brutits på ett miljövänligt sätt) kan illustrera det.

Tanken bakom omställning underifrån är att det inte räcker att ställa krav på reformer och eftergifter från politiker och företag. Dels reagerar institutionerna de representerar för långsamt, men de förändringar som genomförs skiljer sig inte från de tankesätt som försatt oss i den situation vi befinner oss i. Det behövs alltså mer än mindre justeringar och parlamentariska reformer top-down.

En annan återvändsgränd är att stirra sig blind på individuella förändringar i livsstil eller konsumtionsmönster. Dels tenderar vi att kompensera för positiva beteendeförändringar genom att unna oss på andra områden (Jevons paradox) och dels orsakar den industriella produktionen av energi genom olja och gas den absolut största delen av utsläppen. Livsstilsförändringar är inte betydelselösa men har kanske större betydelse genom att de skapar ett engagemang för hållbarhet än genom att faktiskt minska påverkan på klimatförändringarna. För att livsstilsförändringar ska kunna få betydelse måste det vara möjligt och önskvärt för flertalet att kunna leva på ett annat sätt, idag är det snarare just ett livsstilsval. Gott samvete som konsumtionsprodukt för en ekonomiskt priviligierad elit.

Inom omställning underifrån har vi utforskat ett tredje alternativ. Det är ingen ny innovation utan bygger på en gammal tanke inom fackföreningsrörelsen. ”Att bygga ett nytt samhälle i skalet av det gamla”. Sen miljöfrågan uppstod som en politisk fråga har det funnits en växande medvetenhet, kanske speciellt i de radikala delarna av arbetarrörelsen om att detta nya samhälle också måste vara ekologiskt hållbart.

På ett liknande sätt har antropologen Helga Vierich beskrivit hur Kalaharis bushmen brukat Kalahariöknen som en skogsträdgård vilket gynnat många andra arter. Ett annat exempel är hur amazonas regnskogar delvis brukats som, och utvidgats tack vare skogsträdgårdsbrukande. Här finns embryot i en potential till att gå från att vi som art exploaterat och utarmat vår artgemensamma livsmiljö, till en ömsesidigt berikande symbios. De svar som dessa folkgrupper hittat för sina livsmiljöer och det liv de lever går inte att direkt översätta till de utmaningar vi möter, eller copy-pejsta till våra omständigheter. Vi kan inte exotifierande romantisera deras livsstil utan att också se att vetenskapliga framsteg fört med sig mycket gott t.ex. för personer med funktionsvariationer och ärftliga sjukdomar. Verklighetens Pandoras ask kan inte stängas igen när den väl öppnats men vi kan integrera, inspireras och dra lärdom av upptäckter, erfarenheter som ursprungsfolken gjort genom att lyssna och vara beredda att lära oss. Under senare år har det också funnits ett ökat intresse inom den radikala arbetar- och miljörörelsen för det samiska folkets levda och historiska erfarenhet och vissa samarbeten inom exempelvis motstånd mot gruvdrift och exploatering. Även om det behövs oerhört mycket mer av den varan.

Under Covid-pandemin har en ny grön våg ökat takten. Jag och min familj flyttade för ett par år sedan till landsbygden motiverade av bland annat av en önskan till ett större lugn och stabilitet. Vi har provat att självhushålla och hoppas kunna utveckla den delen av vårt liv mer på sikt gärna i samarbete med andra. Samtidigt är det ett på vissa sätt radikalt livsval. Vi saknar de av våra vänner som bor kvar i storstaden och har fått insikter om hur vi behöver anpassa oss. I sig tror jag inte vi lever mer hållbart, i alla fall inte än. Vårt val handlar mindre om att rädda världen än om vad vi trivs med och vad vi som individer mår bra av. Vi verkar inte vara ensamma. Under pandemin uttryckte 4 av 10 i en Sifo-undersökning att de kunde tänka sig att flytta till landet. Fler skulle nog göra det livsvalet om de hade chansen, men tillgången till jobb, svårigheten i att finansiera husköp, behovet av bil och körkort hindrar människor att välja ett liv på landsbygden.

Att flytta till landet är i sig inte heller automatiskt ett led i en omställning. Det behövs omställning på landsbygden också, och ingen sitter inne på receptet för hur en sådan omställning ska gå till eller hur visionen för en sådan skulle se ut. Jag personligen drömmer om att i fritt och frivilligt samarbete med andra kunna sträva efter just en sådan ömsesidigt berikande symbios som vissa ursprungsfolk lever och har levt, fast genom småskaligt lantbruk. Jag är inte säker på att det ens är möjligt, men jag är säker på att andra människor kan formulera andra visioner och drömmar som på sitt sätt är bättre och mer tilltalande. Några av dessa är visioner för ett hållbart stadsliv.

Det finns nog lika mycket som talar för, som talar emot både urbanisering (att folk i högre utsträckning bor i städer) och en motsatt ruralisering. Så som vi lever idag släpper vi t.ex. ut en hel del skit. Nu pratar jag inte om koldioxid utan allt från bokstavlig skit, till skräp och avfall. Bor vi i städer så samlas all denna på ett och samma ställe. Föroreningen blir begränsad. Bor vi på landsbygden kommer en hel del av denna oavsiktligen spridas ut, eldas upp och förorena närmiljön på ett mycket större område. En högre grad av självhushållning motverkar samtidigt denna tendens, men självhushållning är inte ett livsval som passar alla. Framförallt så vill fortfarande en majoritet bo i städer. Hållbara städer är fortfarande en utopi, men en utopi som en omställning underifrån kan sträva efter att förverkliga.

Omställning underifrån handlar därför inte ensidigt om att alla behöver flytta till landsbygden. Tvärtom handlar det om att vi alla på ett hållbart sätt ska kunna leva vårt bästa liv. Vi behöver uppfinna och omvandla städer så att de bidrar till närmiljön istället för att som idag, utarma denna. Det betyder andra, mer demokratiska maktförhållanden i städerna. Det betyder att hantera de skenbara motsättningarna mellan stad och land. Det betyder att hitta och bygga nätverk och ömsesidigt stärkande samarbeten och kommunikationskanaler mellan staden och landsbygden. Men det betyder också städer som bidrar till att stärka både det mänskliga, djur- och växtlivet på landsbygden. Ett stadsliv som är integrerat med landsbygdslivet. Omställningsaktivister i staden och på landsbygden skulle kunna samarbeta kring försörjning, informationsutbyte, kring att underlätta utflytt eller inflytt, kring hållbar produktion av basvaror.

2017 deltog jag i demonstrationerna kring G20 mötet i Hamburg. Några kamrater som jag reste med bodde i ett av de tältläger som uppstått för boende under mötet och jag besökte dem där mellan de olika demonstrationerna. Lägren var självorganiserade genom att boende och besökare hjälptes åt med alla praktiska sysslor som behövde genomföras. Bland annat serverades fantastiskt god mat till självkostnadspris. Denna hade donerats till demonstranterna av ekologiska gårdar i närheten av staden. Maten smakade nog så bra för att den lagats med bra råvaror, men nog fanns där också en god försmak av hur ett liv i ett annat system skulle kunna vara möjligt.

/Jonathan